Från och med 1 juli är det möjligt att byta juridiskt kön vid 16 års ålder, Vad kommer det att innebära i praktiken?


Många välkomnar den nya lagen som kommer innebära mindre byråkrati och mindre belastning för sjukvården. Andra menar att detta kommer innebära att processen för att genomgå könbekräftande vård kommer förkortas och ser faror i det. Vilka signaler ger samhället när det enkelt går att byta juridiskt kön?

Vi har i dag en hel del begränsningar för barn och unga som regleras genom vår lagstiftning. Det är inte tillåtet att köpa alkohol på systembolaget förrän du är 20 år, rösta, köpa cigaretter el skaffa pass behöver du vara 18 år för att göra. Dessa och ett antal fler begränsningar finns för att skydda unga från att skada sig. Hjärnan bedöms inte mogna förrän vid ca 25 års ålder och vid neuropsykiatriska diagnoser kan mognaden ske långt senare. En av de delar som utvecklas senast är frontalcortex som styr förmågan till konsekvenstänkande och riskanalys. Unga är även mer påverkade av grupptryck och känslostyrda. Dessa faktorer ligger till grund för vår lagstiftning. Behovet av en lätt och snabb vård ställs mot de etiska grundantagande som vårt samhälle vilar på. Ska irreversibel vård ges till unga vuxna som befinner sig i ett identitetssökande som är naturligt för åldern. Att under ett antal år experimentera i könsuttryck kanske inte nödvändigtvis landar kvarvarande önskan att byta kön. Kan lagändringen snarare tvinga in unga människor i ett könsfack som de sedan inte kan backa ur? Lagen ställer även den fundamentala frågan på sin spets, vad är en kvinna och vad är en man? Håller den ursprungliga betydelsen på att försvinna och behöver vi då nya begrepp i vårt språk.

Ett om möjligt ännu mer brännbar fråga är; vad händer med  kvinnofrågor när ordens betydelse ändrar form. Behöver offentliga omklädesrum anpassas eller ska

Vilka skyddade utrymmen finns förbiologiskt födda kvinnor

Den nya könstillhörighetslagen innebär bland annat att kraven för att ändra juridiskt kön ändras. De största förändringarna är att:

  • Den nya lagen fokuserar på om en person i nuläget har ett juridiskt kön som inte stämmer överens med könsidentiteten och hur personen ser på att fortsätta att leva i den könsidentiteten. Krav som handlar om personens könsidentitet eller könsuttryck bakåt i tiden tas bort.
  • Åldersgränsen för att ändra juridiskt kön ändras från 18 till 16 år.
  • Även ickebinära personer kan ansöka om att ändra juridiskt kön, om det andra juridiska könet stämmer bättre överens med könsidentiteten.
  • Det behövs ingen kontakt med den könsbekräftande vården.

Könstillhörighetslagen reglerar också när personer under 16 år med intersexvariation kan ändra juridiskt kön.sit: socialstyrelsens hemsida